Jag tycker om Minora

maj 15, 2012 | Kommentera

Jag sitter och redigerar om Fredens Pris efter en tids vila från manuset, inför nyutgivningen senare i år. Det är trevligt att ”återse” personerna i boken och särskilt Minora, den lilla huvudpersonen som  jag tycker så mycket om. Hon gör inte alltid de smartaste sakerna och väljer ibland lite märkliga eller till och med våldsamma lösningar på problemen. Hon vill nog ha bättre moral än hon faktiskt har och hon blir ständigt underskattad…. eller åtminstone så tror hon att hon blir det. Det hade varit lätt att ta en liten jordmagiker i en fredlig och skapande riktning, men jorden innehåller också riktigt destruktiva krafter. Jag ville att hon skulle få båda delarna.

Utgivning 2012

maj 1, 2012 | Kommentera

Genom Undrentide förlag så kommer del 1 och 2 av Mörkrets Väktare att ges ut under 2012.

Det innebär en nyutgivning av Fredens Pris och en förstautgivning av Rämnfödd nära inpå!

Inför nyutgivningen så sitter jag och redigerar första delen något (mest småändringar och språkfix, men jag har eventuellt en liten bonus i åtanke också…)

Det känns jätteroligt att det rör sig framåt med projektet och att jag får en ny chans att få iväg historien till sin publik även utanför nätet.

Romanerna kommer att ges ut under Blixt istället för Högberg, passande i samband med denna nystart!

Tillbaka för gott

maj 1, 2012 | Kommentera

Ett blixtnedslag och en flytt från lägenhet till hus med en helt annan uppkoppling senare så är vangrind.se tillbaka igen! Det kommer att hända en hel del på sidan framöver, men nu har jag i alla fall en extern lösning hos one.com istället för en server hemma. Det var trots allt inte särskilt dyrt hos one.com och nu när elen inte ingår i hyran längre så tror jag att det går på ett ut rent ekonominskt, plus att vi slipper en massa bekymmer själva.

Uppe för gott!

maj 1, 2012 | Kommentera

Några månader senare så är hemsidan uppe igen! Vår kära server överlevde inte riktigt flytten från fiberuppkoppling i lägenheten till Telias lite sämre lösning i huset. Men nu är hela sidan migrerad till en extern server, så den ska inte påverkas mer av flyttar och blixtnedslag.

Sidan uppe igen

augusti 14, 2011 | Kommentera

Efter ett litet missöde med ett stort åskväder och ett triggat överspänningsskydd så är sidan uppe igen.

Andra små updates är att det är lite faktiska historier på gång upp också. Ska dock ut och resa nu, så tidigare om några veckor!

/A

Sidan uppe igen

augusti 14, 2011 | Kommentera

Efter ett litet missöde med ett stort åskväder och ett triggat överspänningsskydd så är sidan uppe igen.

Andra små updates är att det är lite faktiska historier på gång upp också. Ska dock ut och resa nu, så tidigast om några veckor!

Inspiration finns i alla fall och det går framåt med texterna. Jag har också kontakt med Vulkan igen om att lägga upp FP i några nya format via deras hemsida.

/A

Ett litet steg framåt är också ett steg framåt

mars 31, 2011 | Kommentera

Jag har hittat en ny början till den tredje boken, Maktens Hand. Jag tror att det var Christina Brönnestam (författaren till Svart Eld) som för ett par år sedan på en lista för skrivande påpekade att det första stycket lät alldeles för slipat och överarbetat när jag skickade in ett kapitel till listan. Så åt helvete med det, jag hittade just på ett bättre. Några år senare, men whatever, ibland måste kritiken växa. Ibland kan man sitta och veta att ett stycke är fel i åratal, men man behöver hitta det rätta stycket innan man kan slänga det gamla.

Nu har Maktens Hand ett nytt första stycke och på något vis så kan jag då gå vidare med historien och dessutom skriva klart den andra delen, Rämnfödd, som är nästa del som ska släppas. När? Tja, under sommaren kanske. Det är inte så långt bort, men jag behöver fortfarande mer testläsning och fler åsikter.

Ett annat syfte med att skriva åtminstone en god del av Maktens Hand innan jag släpper Rämnfödd är såklart att jag kan jobba bättre med konsekvensen mellan böckerna. Den ena fortsätter på den andra på mitt vanliga halvt fristående vis, och då hjälper det att kunna gå tillbaka och ändra och pilla.

Nu hoppas jag på att det händer lite saker framöver. Maktens Hand har liksom tagit form i hjärnan, och jag börjar känna mig redo för att avsluta Rämnfödd och gå vidare från den.

Mp3-spelaren kör nu soundtracket från Vampire Princess Miyu. ”Heartbeat of Shinma” är en riktig favorit.

Nya format av Fredens pris

november 28, 2010 | Kommentera

Jag har lagt upp ett par nya format på Fredens pris: txt och html.

Jag fick en kommentar från Linnea på förra inlägget om att man bör visa respekt för att det kostar att spela in storfilmer och därför inte fildela… men i så fall är det väl minst lika respektlöst att titta på film hos en kompis, spela in från radion eller låna böcker? Det finns dussintals sätt att ta del av kultur på som inte kostar pengar, trots att kulturen har kostat att skapa. Vill man tjäna pengar på det man skapar så måste man satsa på någonting som skapar ett mervärde. En storfilm på bio i 3D har ett riktigt stort mervärde och bra förutsättningar för att man ska kunna tjäna pengar på den – då finns det också självfallet människor som är villiga att investera i projektet. Fråga James Cameron hur mycket han tjänade på Avatar, trots att den fanns tillgänglig på Internet från första dagen.

Man kan svårligen sälja sand i Sahara, men man kan sälja burkar med sand i, och ju snyggare burk, desto mer kan man ta betalt.

/Anna

Det antipiraterna egentligen är rädda för

november 28, 2010 | 6 kommentarer

Idag laddade jag upp min debutroman i några olika format samt lite extramaterial i form av bilder som bekanta från nätet har skapat till boken.

Jag laddade upp torrenten på The Pirate Bay och du kan hitta den här – enda problemet jag stötte på var att det var ett aber att försöka skriva in en svensk text på The Pirate Bay. Jävla ÅÄÖ.

Hur som helst, det är det här som den etablerade industrin är rädda för och det är därför som de försöker släcka ner The Pirate Bay och försöka kväva de mötesplatser som vi Internetanvändare själva har skapat för att dela kultur med varandra. Om vi själva kan skapa och byta kultur med varandra så minskar industrins roll och inflytande. De tappar sitt grepp. Förlagen får inte längre välja vad människor ska läsa. Musikproducenterna får inte längre välja vilken grupp som ska bli nästa stjärnskott. Filmmakarna får konkurrens från privatpersoner för första gången, nu när tekniken har kommit såpass långt att vem som helst kan skapa film billigt och enkelt – en omöjlighet för bara 20 år sedan.

”Brinnande Hav” från SilverSerpent

För oss författare så är upphovsrättsdiskussionen på många sätt märklig. Det är extremt få författare som får ett kontrakt på sin debutroman innan den är skriven – såvida man inte redan är en stor stjärna eller råkar ut för någonting extremt tragiskt á la Fritzl så är ingen intresserad av att betala oss i förskott för att skriva. Om vi vill skriva måste vi göra det själva, utan några garantier för att någon ens kommer att läsa det. De flesta manus hamnar i byrålådor – men de skrivs!

Varför skriver vi, om vi inte är garanterade någon ersättning? Hur ska vi få betalt? Vem ska ersätta mig för de tusentals timmar jag har lagt ner på det här manuset?

Det är skit jävla samma när jag sitter vid datorn och tio fingrar smiskar tangenterna i en rasande fart. Historien finns och den vill komma ut. Det är roligt och jag trivs och om folk efteråt säger att det de läste var bra så blir jag glad. Jag har aldrig någonsin haft en tanke på att jag skulle kunna försörja mig på att skriva svensk fantasy – troligen den minsta jäkla genren som finns. Det finns inte en enda människa i Sverige som kan leva på att skriva svensk fantasy. Marknaden är för liten.

Och ändå skrivs det. Det ligger andra drivkrafter bakom än de rent ekonomiska. Jag skrev för min egen skull, för att jag trivdes med det. Jag lät trycka boken (hos Vulkan) för att kunna känna att den var klar till slut så att jag skulle kunna gå vidare och jag delade ut den till världen för att en historia som inte blir läst är något oerhört tragiskt.

Tänk på alla historier som ligger inlåsta i byrålådor bara för att den som skapade dem inte fick ett godkännande av ett etablerat förlag – något som i flera genrer är lika sannolikt som att vinna på lotto, även om manuset är hur bra som helst.

Ekonomisk ersättning är inte en förutsättning för skapande. Om man förstår det, så förstår man också vilken kulturell revolution som vi är mitt uppe i. Det är skaparna själva som tar makten över sitt skapande nu.

Det är vår tid. Aldrig förr har det varit så lätt att skapa kultur som nu.

Media om TPB: SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN, DN2, DN3, DN4, SR, SVT, SVT2, Newsmill, AB, AB2, Expressen, Ex2, Idg,,

Läs även andra bloggares åsikter om fantasy, roman, Piratpartiet, författare, skapande, kultur

Det antipiraterna egentligen är rädda för

november 28, 2010 | 2 kommentarer

Idag laddade jag upp min debutroman i några olika format samt lite extramaterial i form av bilder som bekanta från nätet har skapat till boken.

Jag laddade upp torrenten på The Pirate Bay och du kan hitta den här – enda problemet jag stötte på var att det var ett aber att försöka skriva in en svensk text på The Pirate Bay. Jävla ÅÄÖ.

Hur som helst, det är det här som den etablerade industrin är rädda för och det är därför som de försöker släcka ner The Pirate Bay och försöka kväva de mötesplatser som vi Internetanvändare själva har skapat för att dela kultur med varandra. Om vi själva kan skapa och byta kultur med varandra så minskar industrins roll och inflytande. De tappar sitt grepp. Förlagen får inte längre välja vad människor ska läsa. Musikproducenterna får inte längre välja vilken grupp som ska bli nästa stjärnskott. Filmmakarna får konkurrens från privatpersoner för första gången, nu när tekniken har kommit såpass långt att vem som helst kan skapa film billigt och enkelt – en omöjlighet för bara 20 år sedan.

”Brinnande Hav” från SilverSerpent

För oss författare så är upphovsrättsdiskussionen på många sätt märklig. Det är extremt få författare som får ett kontrakt på sin debutroman innan den är skriven – såvida man inte redan är en stor stjärna eller råkar ut för någonting extremt tragiskt á la Fritzl så är ingen intresserad av att betala oss i förskott för att skriva. Om vi vill skriva måste vi göra det själva, utan några garantier för att någon ens kommer att läsa det. De flesta manus hamnar i byrålådor – men de skrivs!

Varför skriver vi, om vi inte är garanterade någon ersättning? Hur ska vi få betalt? Vem ska ersätta mig för de tusentals timmar jag har lagt ner på det här manuset?

Det är skit jävla samma när jag sitter vid datorn och tio fingrar smiskar tangenterna i en rasande fart. Historien finns och den vill komma ut. Det är roligt och jag trivs och om folk efteråt säger att det de läste var bra så blir jag glad. Jag har aldrig någonsin haft en tanke på att jag skulle kunna försörja mig på att skriva svensk fantasy – troligen den minsta jäkla genren som finns. Det finns inte en enda människa i Sverige som kan leva på att skriva svensk fantasy. Marknaden är för liten.

Och ändå skrivs det. Det ligger andra drivkrafter bakom än de rent ekonomiska. Jag skrev för min egen skull, för att jag trivdes med det. Jag lät trycka boken (hos Vulkan) för att kunna känna att den var klar till slut så att jag skulle kunna gå vidare och jag delade ut den till världen för att en historia som inte blir läst är något oerhört tragiskt.

Tänk på alla historier som ligger inlåsta i byrålådor bara för att den som skapade dem inte fick ett godkännande av ett etablerat förlag – något som i flera genrer är lika sannolikt som att vinna på lotto, även om manuset är hur bra som helst.

Ekonomisk ersättning är inte en förutsättning för skapande. Om man förstår det, så förstår man också vilken kulturell revolution som vi är mitt uppe i. Det är skaparna själva som tar makten över sitt skapande nu.

Det är vår tid. Aldrig förr har det varit så lätt att skapa kultur som nu.

Media om TPB: SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN, DN2, DN3, DN4, SR, SVT, SVT2, Newsmill, AB, AB2, Expressen, Ex2, Idg,,

Läs även andra bloggares åsikter om fantasy, roman, Piratpartiet, författare, skapande, kultur